Scoutrörelsens historia i Sverige

Scoutrörelsen grundades av Robert Baden-Powell, militär i det brittiska imperiet, som tjänstgjorde i många delar av världen. Bland annat deltog han i militära operationer i Indien, Afghanistan och Sydafrika, som alla löd under den brittiska monarken. Under boerkriget i Sydafrika engagerade han pojkar och unga män som spejare, vilket heter scout på engelska.

När Baden-Powell, av scouterna kallad BP, återvände till sitt hemland England slogs han av det stora antalet pojkar som drog runt på gatorna. De var i ungefär samma ålder som spejarna i boerkriget, och idén föddes att ge dessa pojkar en meningsfull fritid, som dessutom skulle göra dem till dugliga soldater i händelse av krig. Man får inte glömma bort att BP var en militär, av den riktigt gamla stammen.

För att testa sina idéer samlade Baden-Powell år 1907 en grupp pojkar till ett läger på ön Brownsea Island utanför Poole i södra England. Detta var det första scoutlägret, och räknas även som startskottet för scoutrörelsen. Det var dock först året därpå som BP:s bok, där han utvecklade sina tankar och gav konkreta exempel, gavs ut. I och med denna bok, Scouting for Boys, kunde idéerna exporteras till andra delar av världen.

Scouterna i Sverige

Samma år som Scouting for Boys gavs ut skrev Göteborgs Handels- och sjöfartstidning en artikel om fenomenet, med titeln ”Gatupojkar som skogsspejare”. Denna och andra tidningsartiklar väckte ett visst intresse, och på flera håll i landet startade pojkgäng sina egna scoutgrupper. Dessa blev dock sällan långlivade.

Istället var det först när Ebbe Lieberath, gymnastiklärare och kapten i infanteriet, hittade Scouting for Boys som något mer varaktigt tog form. Han bestämde sig för att översätta boken till svenska, och startade 1910 kåren Riddarpojkarna i Göteborg. Samma år startade också flera KFUM-föreningar sina egna scoutkårer. När Sveriges Scoutförbund drog igång sin verksamhet 1912 utsågs Lieberath till scoutchef. Under samma decennium startade även Frälsningsarmén ett scoutförbund, och senare tillkom NTO (1927), IOGT (1928) och Missionskyrkan (1931).